onsdag 3 oktober 2012

2009 Markus Molitor Zeltinger Sonnenuhr Kabinett


Jag är riktigt svag för de klassiska, halvtorra kabinettvinerna från Moseldalen. Tyskland har en lång tradition av halvsöta viner, men de har, eller hade åtminstone under lång tid, (o)förtjänt dåligt rykte. Floder av liebfraumilch och blåa flaskor formade till söta katter ligger bakom. Söta och blaskiga, utan balans och ofta utan syra - de här vinerna är verkligen inte något att hänga i julgranen. På systembolaget har vi trotjänaren Black Tower som god representant för kategorin.  Men det finns betydligt bättre varianter i form av just de traditionella kabinettvinerna. Trenden de senaste åren har gått allt mer mot torrt vin, så nuförtiden innebär inte alltid kabinett ett halvtorrt vin. Man gör till och med torra spätlese och en och annan torr auslese. De sista åren har den gamla stilen fått något av en revival, vilket verkligen var både välbehövligt och på tiden. Vi får hoppas att de halvtorra moselvinerna inte försvinner, för det här är eleganta, lekfulla små varelser, som kan charma byxorna av vem som helst i sina bästa stunder.

2009 Markus Molitor Zeltinger Sonnenuhr Kabinett är en god representant för stilen. Ur glaset står en kvast av blomsterdofter - kaprifol, nejlika och en hint viol. Här finns också drag av mogna päron och persika blandat med lätt krita. Stilen är kanske något yppigare än vanligt, blommorna är verkligen intensiva. I munnen får vi en härligt sprudlande syra. Sötman, som är rätt stor för en kabinett, på gränsen till spätläse, blir tydlig först efter några sekunder. 2009 var ett relativt varmt år som gav sötare viner än normalt. Trots sötman är intrycket friskt. Frukten är elegant - dominerad av mogna päron men med inslag av äpple och persika. Någon form av mint - citronmeliss? I avslutet blir citronen tydligare. Syran hänger med hela vägen och en fin, sötsyrlig citron och äppelmix dröjer sig kvar i munnen länge, länge. 91-92 poäng.

Om ni inte har fattat halvtorr tyskt riesling - det här är vad det handlar om! Gå och köp en flaska, drick för sig själv eller till en sallad med någon form av fläsk till, möjligen till fruktsallad, men inte för söt! Kvällen version är kanske lite intensivare och sötare än "standard" men ett riktigt fint, supercharmigt vin. Ren njutning! Som lök på laxen och grädde på moset så går den här typen av viner ofta att lagra närmast ad infinitum. När jag var i Mosel för några år sedan drack jag en kabinett från 1969 som var helt fantastisk och i högsta grad levande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar