söndag 19 maj 2013

2009 Shafer Cabernet Sauvignon One Point Five


Ni som läser min blogg regelbundet har vid det här laget sannolikt insett att jag är eurofil. Det är sällan jag beger mig över pölen i jakt på vin, men efter att ha läst Frankofilens ode till 2009 Shafer Cabernet Sauvignon One Point Five blev jag så nyfiken att jag var tvungen att ge det en chans, väl medveten om att jag eventuellt faller i den kategori vindrickare/bloggare där, med Frankofilens ord, "sådana här grejer brukar avfärdas som rena barngodiset". Men man bör utmana sina preferenser med jämna mellanrum. Några köttbitar på grillen, en potatisgratäng, och så kör vi!

Vinet är kompakt i färgen. Doften är stor och druvmaterialet går inte att ta miste på. Det formligen osar svarta vinbär, både blad och frukt. Här finns också mer karaktärslös mörkfrukt, typ björnbär och boysenbär, en del mint, lätt peppar och några nypor bränd jord. Vi fortsätter med vanilj och mörk choklad. Riktigt trevligt att begrava näsan i. När jag väl smakar så inser jag dock varför jag inte dricker den här typen av vin så ofta. Låg syra, nästan inga tanniner, ytterst liten dos mineral, i stort sett bara frukt och lite alkoholhetta. Smooth säger amerikanerna, gärna med ett par extra o i mitten. Platt och ointressant säger jag. Visst märks det att det är ett kvalitetsvin och den småsöta frukten är inte så "bara", den är stor, mycket fin och ren. Gottegrisarna R och E uppskattar också vinet mycket mer än jag, och är man inne på Californian Cab så är det bara att slå till på en låda. Själv fortsätter jag leta viner i Italien och Frankrike en stund till, men tackar absolut inte nej om jag blir bjuden på en slurk. 90 poäng, mest för doften.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar