måndag 29 juli 2013

2008 Orma Toscana I.G.T.


Enligt personalen på vinmonopolet är det här ett underbart vin - om man ger det fem (5) timmars luftning först. Alternativet är naturligtvis att vänta, då säkert 5-10 år, men vem orkar det? Alltså blir det karaffen. Medan jag och min gode vän Dr. Sars traskar runt på fjellet i jakt på turkasser och multer luftas vinet i lägenhetens svalaste hörn. Alltså, vinet befinner sig i karaffen, som i sin tur är placerad i det svala hörnet. Konststycket att hälla upp vin i ett lägenhetshörn, med själva hörnet som behållare, försöker jag mig inte på.

Vinet är i alla fall en så kallad Super Tuscan. Låt oss nu hoppas att det betyder super-duper-bra och inte att vinet i fråga passar bäst när man super, även om Super Tuscans ibland har rejält hög alkoholprocent. Skämt åsido, Super Tuscan betyder allt som oftast någon typ av bordeaux blend. Den aktuella mixen innehåller en hel del Cabernet Franc, hela 40%. Andelen Merlot är lika stor, och resten utgörs av Cabernet Sauvignon. 

Efter dekantering på nära rekommenderade fem (5) timmar får vi ett lätt grumligt vin med vackert mörk, rubinröd färg. Doften är något stram, men man anar en fin fruktkompott med både jordgubbar, björnbär, plommon och slånbär. Intrycket är alltså mest åt det mörka hållet men med en del ljusare inslag. Vi får också en rätt utpräglad örtighet: gräs, lagerblad, oregano och salvia. Är det den höga Cab. F. andelen som gör sig hörd? Mer luft ger kolabönor, vanilj och ett litet stänk kakao.

I munnen rejäl struktur. Åter finns förnimmelsen av rejäl frukt i bakgrunden, men den kommer inte fram i mixen av örter, tanniner och vaniljkola. Utan mat är det rätt hårt att dricka men med en bit grillat lamm går det bättre. Det känns som om det kan bli bra, men just nu är det rätt ointressant. På intet sätt ett dåligt vin, men lite tråkigt. Underbart är en klar överdrift och inte ens fem (5) timmars dekantering kan ersätta adekvat lagring. Jag rekommenderar alltså istället att vänta minst fem (5) år. Åttionio (89) poäng.


Varför satte man förr, speciellt i engelska facktexter, ofta ut siffran/siffrorna i parentes om talet var utskrivet med bokstäver? Det ser ju bisarrt ut.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar